Nu har jag satt alla sju batterier, som jag behöver för att ta mig genom en vanlig dag här i Frankrike, på laddning. Då passar jag på att skriva en stund innan jag släcker och laddar mina egna batterier.
Jag har gnällt lite mycket i de senaste blogginläggen känner jag. Så därför ska dagens text handla mer om det som är positivt och vad det är som ger energi till att konstant köra 16-timmarsdagar utan vilodagar emellan. Hade man kört såhär hemma så hade man haft magsår efter tre dagar. Leveranser, deadlines, långa dagar. Men sen kommer allt det som är bonus med att vara på ett mästerskap och väger upp. Det gör att man kör ett tag till. Att stå nere vid planen idag då Island spelade 1-1 mot Portugal var magiskt. Att ha den Isländska klacken i ryggen när man jobbar är något jag skulle unna alla att få uppleva. Skulle kanske bli trångt inne på Konsum om kassörskan hade 15.000 blåklädda fotbollsfans bakom sig som sjöng för full hals, men vad gött det skulle bli att köpa sina frukostflingor då (ja Redaktör-Blomman, om du läser det här, alla har inte ork/kunskap/mod nog att göra egna) Islänningarna satt inte ner en minut under matchen, och dom stod kvar långt efter att alla andra lämnat arenan och sjöng av glädje över sin första mästerskapspoäng. En riktig energi-boost för en trött fotograf.
En annan energikälla är alla kollegor man träffar, från NRK, Aftonbladet, tv4 (Hej Johan, synd att vi inte hann prata mer men kul att se dig!) och andra medier.
Sen kommer de där stunderna då man inser att man börjar bli lite för synkad med sin kollega man reser med för att det ska vara riktigt sunt. Idag kom Chris Härenstam och påpekade att jag och Reporter-Björn var de enda som skrattade inne på presscentret inför match och undrade vad som stod på. Kommer inte ens ihåg vad det var vi hade roligt åt men kul var det säkert….
Jag och Reporter-Björn, side-kick Björne som han också kallas i bloggen (för här bestämmer jag), var tidigare idag inne på ett litet supermarket och handlade snacks (snacks är för övrigt värt ett eget inlägg någon dag). Vi gick olika rundor oberoende av varandra genom butiken. När vi möttes vid kassorna stod vi båda med exakt samma typ av müsli-bar och bananer i händerna. Skratt utbröt. Undrar hur det här blir om vi synkar vår shopping redan efter 8 dagar.
Sen är det roligt att få göra bra saker och att vara del av något det snackas om hemma i stugorna såklart!
Hur som helst. Det är kul att vara på ett mästerskap. Mycket av allt. Mycket jobb, mycket roligt och mycket batterier som behöver laddas.
Lämna ett svar